Chefios – ett forsknings- och utvecklingsprojekt

Under vilka förutsättningar handlar chefer på ett sätt som leder till en bra arbetsmiljö och en välfungerande verksamhet? Det är huvudfrågan som ställts i Chefiosprojektet. Här hittar du mer information om forskningen bakom Chefoskopet, publikationer och referenser.

Vi ville titta på organisationen från olika perspektiv och var intresserade av att se hela mönster av situationer.

Annika Härenstam, en av forskarna bakom Chefios.

Första linjens chef förväntas balansera förväntningar och krav från politiker, den strategiska nivån, den administrativa nivån, medarbetare i organisationerna, medborgare och den egna professionen. Förändringar ska hanteras, utan att anställdas hälsa blir lidande. Eller den egna hälsan. Eller verksamhetens effektivitet, kvalitet eller kostnadsramar.

Trots denna centrala roll, såg forskarna bakom Chefiosprojektet att det saknades kunskap om hur en organisation ser ut, där det är möjligt att vara chef och utföra sitt uppdrag, samtidigt som man mår bra.

Förstå och undersöka förutsättningar

Historiskt sett har forskning om organisering och arbetsmiljö skilts åt och bedrivits av olika discipliner. Forskarna ville sammanföra de olika perspektiven på organisering i offentlig sektor och forsknings- och utvecklingsprojektet Chefios startades.

Chefios riktade in sig på att undersöka hur chefer upplever sina krav och resurser, vad de gör i vardagen och hur deras tillgång till stödfunktioner och delaktighet i beslutsvägar ser ut.

Sedan starten 2008 är Chefios det mest omfattande projektet för att förstå och undersöka chefers förutsättningar i offentlig sektor.

Chefios hypotes

Vilka förutsättningar behöver chefer så att de ”gör rätt saker” och handlar på ett sätt som leder till en bra arbetsmiljö och en välfungerande verksamhet? Det är huvudfrågan som ställts i Chefiosprojektet.  Frågan illustrerades med en hypotes som bygger på teori om hur organisation (struktur) och individ samverkar. Hypotesen visar att organisatoriska förhållanden (t ex antal medarbetare per chef, kontrollsystem, utformningen av administrativt stödresurser, arenor för dialog och beslutsfattande) påverkar vad chefer och medarbetare gör på jobbet, hur de kommunicerar med varandra och hur den dagliga praktiken utformas. Detta påverkar i sin tur hur individer uppfattar sin arbetsmiljö och hur deras hälsa påverkas och även resultaten av deras arbete. Men hypotesen innebär också att individer inte bara är offer för omständigheterna. Om chefer och medarbetare prioriterar andra arbetsuppgifter och har goda relationer och en samsyn om hur det dagliga jobbet ska utföras, kan de organisatoriska förhållandena påverkas som gynnar en ”god cirkel”.

Syftet med Chefios

Chefiosprojektet har handlat om att få fram kunskap och metoder som är användbara i offentlig sektor. Därför har projektet bedrivits i samverkan med praktiker i några kommuner i Sverige. Ett antal kommunala förvaltningar har medverkat aktivt i interventioner, det vill säga olika konkreta insatser. Det har även funnits ett antal jämförbara förvaltningar som inte deltagit i aktiviteterna, som kontrollgrupper.

Användarperspektivet har varit helt centralt. Det har varit en utgångspunkt att vilja forska på frågor som gör faktisk nytta i verksamheter.

Erik Berntson, en av forskarna bakom Chefios.

Metoderna som har utvecklats i forskningsprojektet är tänkta att förbättra verksamheternas arbetsmiljö, utvecklingsförmåga och effektivitet.

Forskare berättar om Chefios

Här kan du lyssna på en podd där Annika Härenstam och Erik Berntson berättar om Chefios – hur det började, hur projektet växte, forskningsmetodiken och användarperspektivet.

Forskarna Annika Härenstam och Erik Berntson intervjuas av Annika Edwards och berättar om forsknings- och utvecklingsprojektet Chefios – hur det började, hur projektet växte, forskningsmetodiken och användarperspektivet.

Ladda ner som pdf.

Poddinslag: ”Om forskningsprojektet Chefios” i textformat

Välkomna till Suntarbetslivs podd. I det här avsnittet pratar vi om bakgrunden och syftet med forskningsprojektet Chefios.

Annika Edwards:

Vi sitter på Stockholms universitetsbibliotek tillsammans med två forskare, Annika Härenstam och Erik Berntson, välkomna hit.

Annika Härenstam och Erik Berntson:

Tack.

Annika E:

Annika Härenstam Professor emerita i arbetsvetenskap och initiativtagare till, och projektledare för Chefios. Erik Berntson du är docent i psykologi och universitetslektor i arbetsorganisationspsykologi. Hur började det här?

Annika H:

För mig började det här redan under min doktorandtid på 70, 80-talet. Var och en tittade på sin smala bit, antigen på individer, organisationer, ledarskap, effektivitet eller på hälsa. Det fanns experter på allting, och forskning om allting, men det var ingen som knöt ihop det här. Det var så jag började söka metoder och andra forskare och forskargrupper. Det liksom växte och jag hittade nya samarbetspartners. Då fick vi pengar till forskningsprogram och då kom du in (Erik) och flera andra som varit med.

Erik:

Ja, vi hade en doktorandsgrupp som var både doktorander och handledare som tittade på organisationer fast från helt olika perspektiv. I den gruppen föddes rätt många diskussioner tror jag som är grunden till det här Chefios-projektet.

Annika:

Sen var vi ute och pratade, några av oss, om vår forskning. Då var det framförallt från offentlig sektor och kommuner som ställde frågan ”kan inte ni komma och hjälpa oss bygga den här goda organisationen?” Det handlade först inte om chefer specifikt, utan om organisation och arbetsmiljö.

Erik:

Då föddes också den här idén om att bygga det här forskningsprojektet som en intervention, alltså inte som bara frågeställningar i sig. För mig började det här som ett intresse för metod, och det här med att söka kunskap i till exempel offentliga verksamheter på ett delvis nytt sätt. Det kallas klusteranalyser, det är ett sätt att beskriva situationer på ett bredare sätt, som var väldigt viktigt.

Annika E:

Kan du förklara lite mer, hur menar du på ett ”bredare sätt”?

Erik:

Det är ett sätt att försöka närma sig kunskap, inte utifrån enstaka faktorer eller variabler i arbetslivet, utan se hela mönster av faktorer, hela situationer. Så istället för att säga att arbetets krav är viktiga för stress så försöker man sätta hela arbetet. Det är svårt att göra, rent metodmässigt, men som en del är nyfikna kring det så växte det fram ett sätt att försöka närma sig de här frågorna.

Annika E:

Vad kan det ge för resultat, om inte andra metoder kan göra det?

Erik:

Fördelen är att vi rör oss väldigt ofta i komplexa verksamheter. Det är inte säkert att det är meningsfullt att beskriva arbetet utifrån enstaka variabler, utan det är mer relevant att beskriva det som hela situationer.

Annika H:

Jag hittade den metoden i fransk sociologi, sen gick jag på en kurs och då träffade jag på marknadsförare som skulle hitta målgrupper för sina produkter. Då tänkte jag att det här måste gå att använda inom arbetshälsoforskning, att hitta målgrupper för de som vill förändra till goda organisationer. Vad är en god organisation? Istället för bilen så tar vi den bästa organisationen, var hittar vi den? Så istället för att forskare tittar abstrakt på sina variabler, faktorer och abstrakta samband, så går vi direkt på situationer. En sådan här organisation är bra, för då kan vi testa. Eller en sådan här typ av arbetsmiljö.

Annika E:

Du kom in på användarperspektivet, hur har det genomsyrat?

Erik:

Det har varit helt centralt, någonstans har det varit en utgångspunkt att vilja forska eller hitta kunskap om sådana frågor som faktiskt gör nytta ute i verksamheter. Det har drivit användandet av metoder som också är användbara för praktiker där vi kan kommunicera.

Annika E:

Vilka är det som har arbetat med projektet?

Annika H:

Vi har varit som mest 25 forskare, från 8 discipliner tror jag, och flera universitet. Både från Stockholms universitet och Göteborgs universitet, från stressmedicin, arbetsmiljömedicin, pedagogiska institutioner, högskolan Borås. Vi har kommit från många olika håll, men på ett eller annat sätt så har nästan alla haft ett samarbete innan, så vi har känt varandra och vet att vi är intresserade att få fram användbar kunskap. Vi har drivits av ett gemensamt intresse snarare än att få den bästa artikeln i den tyngsta vetenskapliga tidskriften. För det här tar väldigt mycket tid, måste vi väl säga.

Erik:

Absolut. Det är oerhört mycket fokus på just det användarvänliga. Det är ett projekt som är unikt på så sätt att vi är ute och möter verksamheter i väldigt högre sträckning i jämfört med många andra forskningsprojekt.

Annika H:

Vi har också sökt forskningspengar från till exempel Vinnova från början som också krävde medverkan, så vi fick med oss. Det är 7 kommuner där vi gjort interventioner. Och de har skrivit på avtal om att släppa in oss och vad de bistått med, haft lokala projektledare, praktiker, som har arbetat tillsammans med oss. Det hade aldrig gått annars. Flera av dem ansvarar för sina delstudier, och sina metoder i projektet. Jag var projektledare för helheten men sedan var det olika delansvariga. De har fortsatt att söka pengar i den här andan för nya projekt, till i alla fall 5 forskningsprojekt efter det här.

Erik:

Under resans gång har det växt ett antal frågor utifrån det som hänt i projektet, det har också lett fram till nya frågeställningar, till exempel ”varför slutar chefer i offentliga förvaltningar?” eller ”hur ser den organisatoriska styrningen ut?”. Det växer fram ett antal nya frågor där folk går vidare och undersöker utifrån det.

Annika E:

Vi kan väl avsluta det här samtalet med den viktiga frågan: varför är det här projektet så viktigt?

Annika H:

Jag skulle säga att offentlig sektor, att jobba där var de friskaste, bästa, jobben fram till krisen i början på 90-talet. En av mina erfarenheter, från tidigare forskningsprojekt, var att de tyngsta eller de vanligaste jobben, inom skola, vård omsorg, försämrades mest av alla i Sverige under 90-talet. Då var det frisksektorn och nu har det blivit risksektorn. Vi har verkligen mött det här behovet av att göra någonting åt offentlig sektor.

Erik:

Absolut, det är en aspekt och jag tycker en annan aspekt är att med projektet så har vi på något sätt belyst att chefskapet, ledarskapet, inte bara handlar om individen utan också om organisationen. Det handlar inte om att säga att det inte spelar någon roll vilken chef man har, eller att det inte kan finnas både bra och dåliga ledare, det kan det naturligtvis göra, men ledarskapsutbildningar och även ledarskapsforskningar har varit, och till stol del är, väldigt fokuserad på ledaren som individ. Jag tycker att det finns ett oerhört bidrag i att komplettera den bilden med att bygga in organisationer eller strukturer, förutsättningar för chefer också, för att få den här balansen. Det går igen i mycket av den respons man får när man går ut i olika verksamheter: ”äntligen är det någon som tittar på organisationen också”.

Annika E:

Tack Annika Härenstam och Erik Berntson.

Annika H och Erik:

Tack.

Detta var en podd från Suntarbetsliv.

Forskargruppen och partners

Chefios leddes av Annika Härenstam, projektledare och Anders Östebo, projektkoordinator och kommunikatör. Projektet var från starten indelat i fem delstudier med en ansvarig forskare för varje del. Flera forskare från olika discipliner har samarbetat med Annika Härenstam i tidigare projekt.

I samband med planeringen av projektet vid Göteborgs universitet kompletterades gruppen med forskare från Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska akademien, Institutet för stressmedicin och med pedagogiska perspektiv på arbetsplatslärande och förändringsprocesser.

Projektet hade även två doktorander som båda disputerade på avhandlingar baserade på Chefios.

Samarbetspartners

Chefios har haft externa samarbetspartners som investerat egna medel: Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Previa har medverkat i datainsamling i en kommun. De kommuner som deltog i interventionen – Borås, Göteborg, Ale och Alingsås – satsade mycket tid genom medverkan av deras chefer och lokala projektledare. Även Marks kommun, Kungälv och Uddevalla har investerat tid i projektet genom att låta sina chefer besvara enkäter. Projektet ledde till flera spinoffprojekt och uppdragsutbildningar.

Medarbetare i Chefios

Här anges organisatorisk tillhörighet under Chefiosprojektet. Flera av medarbetarna har nu annan arbetsplats.

Namn
Gunnar Ahlborg jrInstitutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen till 2015
Eva BejerotStockholms universitet, Psykologiska Institutionen, sedan 2015, Örebro universitet
Erik BerntsonStockholms universitet, Psykologiska Institutionen,
Lisa BjörkGöteborgs universitet, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap till 2015, därefter Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen
Linda Corin (f.d. Wallin)Göteborgs universitet, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap till 2016, därefter Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen
Lotta DellveHögskolan Borås och Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm, Sedan 2016, Institutionen för Sociologi och Arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
Mats EklöfGöteborgs universitet, Psykologiska Institutionen
Mats O EricssonHögskolan Väst
Annika HärenstamGöteborgs universitet, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap t.o.m 2015; därefter Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Tina Forsberg Kankkunen Stockholms universitet, Sociologiska institutionen
Hans LindgrenGöteborgs universitet, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Anders PousetteGöteborgs universitet, Psykologiska institutionen
Johanna StengårdStockholms universitet, Psykologiska institutionen
Stefan SzücsGöteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete
Christer TheanderssonHögskolan Borås
Måns WaldenströmKonsult
John YlanderKonsult, tidigare Handelshögskolan Göteborg
Anders Östebo Göteborgs universitet, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Lokala projektledare i kommunerna

Flera av projektledarna har nu annan arbetsplats.

Namn
Caroline Johansson WesterAle kommun Vård och omsorgsförvaltningen
Hanna HogströmAle kommun Vård och omsorgsförvaltningen
Karin Jedeur-PalmgrenAle kommun Vård och omsorgsförvaltningen
Amanda LarssonAlingsås kommun Utbildningsförvaltningen
Marita FagerlingAlingsås kommun Utbildningsförvaltningen
Jesper WighAlingsås kommun tekniska förvaltningen
Hubert MalmströmAlingsås kommun tekniska förvaltningen
Marie Granberg KlassonBorås kommun Sociala blocket
Linda AnderssonBorås kommun Sociala blocket
Karin TyrboGöteborg vatten
Annika AnderssonGöteborg vatten

Publikationer och referenser

Chefiosprojektets vetenskapliga produktion har fram till år 2017 resulterat i två slutrapporter, två doktorsavhandlingar, ett 30-tal vetenskapliga artiklar, bokkapitel och populärvetenskapliga artiklar och ett femtontal konferensbidrag.

Metoderna och perspektivet har använts i flera efterföljande forskningsprojekt. Projektet har resulterat i flera interventionsprojekt och kunskapen sprids på en mängd kurser och seminarier. Hösten 2019 startar en specialistutbildning vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet på temat ledarskapets förutsättningar, baserat på Chefios-projektens forskningsresultat.

Här hittar ni ett urval publikationer. Vill ni se fler? Läs mer i Publikationslista Chefios januari 2019.

Populärvetenskaplig presentation av Chefios

Så skapas goda jobb och väl fungerande verksamhet i offentlig sektor (pdf)

Slutrapporter med tillhörande bilagor

ISM-rapport 14:1 (pdf)

Appendix kap 5, slutrapport (pdf)

Appendix kap 9, slutrapport (pdf)

ISM-rapport 14:2 (pdf)

Beskrivning av förändringsprocessen i organisation D 1 V (pdf)

Beskrivning av förändringsprocessen i organisation A 1 T (pdf)

Doktorsavhandlingar

Lisa Björk
Contextualizing managerial work in local government organizations (pdf)
Göteborgs universitet November 2013

Linda Corin
Job demands, job resources, and consequences for managerial sustainability in the public sector (pdf)
Göteborgs universitet April 2016